Artikeln "Värdetryck AB läggs ned" handlar, som rubriken säger, om att Nässjö-företaget NT Värdetryck avvecklar sin verksamhet till sommaren. Detta medför att ett 30-tal anställda kommer förlora sina jobb. En del av verksamheten kommer föras över till NT Mediaprint och 8 personer kommer få anställning där. Det är en sammanfattning av artikeln. Jag anser att den kommit värderats så pass högt på grund av en mängd faktorer. Att den värderats högt kan vi förstå eftersom den fått plats på framsidan och inne i tidningen på relativt stor yta, dock utan någon bild på framsidan. Smålandstidningen är inte en del av något Public Service - medie och är därför till större del styrt av publikens efterfrågan än vad som är viktigt för samhället att veta. Samtidigt bygger tidningen till mesta del på prenumerationer vilket gör att den inte måste inrikta sig helt på att sälja lösnummer. Dessutom är detta den enda dagliga lokaltidningen på småländska höglandet vilket gör att den inte har så stor konkurrens då många vill läsa lokalnyheter. Detta påverkar vad som blir en nyhet i just den tidningen vilket påpekas i Hadenius, Weidbull och Wadbrings bok Massmedier från 2011.
Ser man till Shoemaker, Chang och Brendingers modell från 1987 är det troligt att denna nyhet bevakas. Detta på grund av att avvikelsen är hög, ett företag som anställer många Nässjö-bor läggs ner. Det händer inte varje dag utan är snarare ovanligt i Nässjö. Går man då till nästa steg och skall undersöka hur stor relevans detta har för samhället så är även den hög - ortsbor kommer bli av med jobben. Detta påverkar deras familjer och respektive. Dessutom är Nässjö inte en särskilt stor stad (ca 40 000 i kommunen) och därför känner många till någon som jobbar på NT Värdetryck AB. Nästa steg är frågan om det är nära i tid och rum. Eftersom nyheten om att detta kommer ske är dagsfärsk är det väldigt nära i tid och det sker i Nässjö vilket är en av de fyra städer som tidningen har som huvudområden vilket också gör att artikeln ligger nära rumsligt.
Tittar man istället, eller också, på Henk Prakkes modell från 1969 placerar sig händelsen i presens - det händer nu. Alltså långt ner, nära centrum, på den axel som räknar det tidsmässiga avståndet. När det gäller det rumsliga avståndet är det i centrum för alla läsare som bor i Nässjö kommun. För övriga läsare som bor i Ydre, Eksjö och Sävsjö kommuner är det istället i omgivningen men ändå intressant då det ligger väldigt nära centrum. Det hade kunnat vara ett företag i deras kommun, där de jobbat. Det kulturella avståndet ser likadant ut. För Nässjöborna är detta en engagerande nyhet som förmodligen kommer väcka stor debatt. För de som bosatt sig i de kringliggande kommunerna väcker det snarare intresse, men ett stort sådant. Återigen tack vare att det kunde varit ett företag i deras kommun. Dessutom ligger kommunerna relativt nära varandra och det finns en stor chans att några av läsarna från de andra kommunerna känner någon som jobbar på det berörda företaget.
Tittar vi istället på "VINKELN-formeln" (ur boken reportern s. 80-93) så har nyheten vikt - den är nära och påverkar många av läsarna på ett eller annat sätt. Det är viktigt för samhällets medborgare att veta då det kommer påverka deras kommuns ekonomi, arbetslöshet etc. Den är "Icke-normal" - det är relativt ovanligt att så stort och välkänt bolag läggs ned i Nässjö. Det har en närhet till läsaren då det händer i deras kommun eller deras grannkommun. Det skapar en konflikt mellan arbetsgivare och arbetstagare då de inte längre kan erbjuda arbetstagarna jobb och därmed förändrar deras förutsättningar. Dock inte en så stor eller uppenbar konflikt som ett bråk, en protest eller liknande skapar. Nyheten handlar inte särskilt mycket om elitpersoner. Det enda som skulle kunna klassas som en typ av elitperson är företaget NT Värdetryck AB som tidigare gått väldigt bra. Artikeln är lättförståelig och vänder sig till alla läsare. Dessutom är den färsk, nyheten släpptes nyss och omstruktureringen har inte påbörjats ännu.
Går vi vidare till den andra artikeln som jag valde att titta på - "Bombhotet lämnades i smyg" så har den en lite annan vinkling. Förra artikeln var med temat - företag mot individ (den mot den) här är istället temat vi mot dem. Artikeln handlar om att någon, vid lunchtid lämnade ett skriftligt bombhot i Nässjö Stadshus. Ett sms-meddelande med samma budskap skickades senare till tidningen. Det handlade om att stadshuset, banken och en gata i Nässjö skulle utsättas för bombdåd den 1 mars 2012. Denna nyhet är definitivt högt avvikande, har hög samhällsbetydelse och händer nära i tid och rum. Avvikande på så sätt att det är ytterst sällan Nässjö får in bombhot. Hög samhällsbetydelse då detta gällde offentliga byggnader i anslutning till torget en dag då det är torghandel. Nära i tid och rum då hotet kom in dagen innan det skrevs om i tidningen samt att dagen då hotet skall träda i kraft är nära i antågande. Denna nyhet är alltså troligt att den blir en nyhet enligt Shoemaker, Chang och Brendinger 1987.
Även om man undersöker händelsen med Henk Prakkes modell från 1969 är det stor chans att detta blir en nyhet. Den är i presens, det händer nu, den är i centrum - en så stor händelse som ett bombdåd i Nässjö är viktigt för alla invånare i kommunerna i närheten. Det väcker, av samma anledning, stort engagemang bland alla läsare. Kan det hända i Nässjö kan det hända i andra städer i närheten.
Om man tittar på händelsen utifrån tidigare nämnda VINKELN-modell (Vikt, Icke-normalt, Närhet, Konflikt, Elitpersoner, Lättbergipligt och Nytt) kan man återigen klassa den som mycket troligt att den blir en nyhet. Det är viktigt för medborgarna att de blir medvetna om att detta hot förekommer. Det är ickenormalt, som jag pratade om tidigare, då det inte hänt i Nässjö på detta sätt innan. Eftersom hotet till och med talade om att vissa mål skulle flygbombas är det väldigt avvikande. Händelsen är nära, både kulturellt, tidsmässigt och rumsmässigt - vilket Shoemaker, Changs och Brendingers modell visade. Nyheten påvisar en stor konflikt - anonym person alternativt rörelse som hotar medborgarna i Nässjö och alla andra som eventuellt uppehåller sig på de hotade platserna denna dag. Inga elitpersoner förekommer i artikeln men det finns inte heller något behov av detta då nyheten är väldigt uppseendeväckande i alla fall. Artikeln är väldigt lättförståelig med bra språk, även om själva händelsen är svårare att ta till sig. Som jag tog upp tidigare är detta väldigt nytt och aktuellt.
Tittar man på dessa teorier och modeller kan man lätt se vilka händelser som skulle göra bra nyheter och vilka som inte skulle göra det. Efter min korta och relativt enkla analys anser jag att båda dessa nyheter passade på förstasidan då båda hade stor chans att bli en nyhet och att väcka läsarens engagemang och nyfikenhet. Walter Lippman menade att det finns två aspekter för att en händelse skulle bli en bra nyhet. Den skulle väcka engagemang hos läsaren och de skulle kunna identifiera sig med det som hände, alltså "det skulle kunna varit jag". Båda artiklarna har, som jag pratat om, dessa två delar i sig.
Henk Prakkes modell har jag läst om i boken Massmedier skriven av Hadenius, Weidbull och Wadbring 2011. Walter Lippmans teorier hittade jag i Nord och Strömbäcks bok Medierna och demokratin från 2004 och Shoemaker, Cheng och Brendingers modell läste jag om i Communication Yearbook vol.10 under rubriken Deviance as a Predictor of Newsworthiness: Coverage of International Events in the U.S. Media från 1987.
Vad tycker du? Har jag tolkat det rätt enligt dig eller anser du något annat?
Jag håller med om din analys av vad som gör en nyhet till en nyhet när det gäller en lokaltidning. Att ta med målgruppen i nyhetsvärderingen känns viktigt. Att du använder olika teorier/metoder för nyhetsvärdering är också intressant eftersom det ger olika perspektiv!
SvaraRaderaJag håller med om Lippmans två aspekter och det är kanske också därför som nyheterna finns med i tidningen?
Två bra exempel av lokala nyheter. Välanalyserat.
SvaraRaderaGary